Studentpampen har talat

Det här är kommentarer på ett inlägg som Adrian Kaba (S) skrivit, men som jag ville lägga upp här med. Adrians inlägg hittar ni här

Hej Andrian,

jag heter Moa och jag tillhör nog studentpamparna i Sverige. Efter att ha läst din blogg kände jag att jag borde skriva till dig.

Jag är idag ordförande för ett regionalt samarbetsorgan för Göteborgs studentkårer. I egenskap av det företräder jag ca 50 000 studenter och minglar med höjdarna i staden. Jag ligger också i topp fyra i arvoderade kåraktivas löneliga, jag får 14 000 kr i månaden, före skatt. Det vanligaste är att man ligger på 11 000 kr till 13 000 kr i före skatt månaden, bland dem jag känner till. Jag jobbar ca 50 timmar i veckan, ibland upp åt 65. Det är alltså denna höjdarlön du påstår att jag vill försäkra mig om till kostnaden av 1 100 studieplatser. Jag blir mycket illa berörd av det påståendet.

Jag tänkte berätta lite om vad kårerna gör så att du kanske förstår varför vår verksamhet är värd att slåss för. Vi brukar dela upp vår verksamhet i tre delar, dels rättsäkerhet, dels utbildningsbevakning/utveckling och slutligen till studiesocialt.

Rättsäkerhet är helt enkelt att ta till vara och skydda studenter vars rättsäkerhet kränks. En verksamhet inte helt olik delar av fackens. Att det behövs en oberoende part för detta inte märkligt. Det är tryggheten för studenterna vill jag värna.

Utbildningsbevakning/utveckling är att vara en del av den högre utbildningens utveckling och också här bevaka studenternas intressen I klassrummet går det att påverka en del. Jag tycker att det finns en poäng med att studenter inte bara ses som köpare av en färdig utbildningprodukt utan också är med och påverkar ramarna för verksamheten. För detta krävs både infrastruktur och rätt till inflytande. Det finns en demokratisk poäng i att visa på att det går att ändra ramar. En poäng som för övrigt inte bara bör tillfalla högskolestudenter utan borde vara självklar även för KYstudenter, folkhögskolestudenter och komvuxstudenter.

Studenternas medverkan innebär inte bara ett demokratiskt inslag utan ses av såväl lärare, studenter och rektorer som en kvalitetsgarant. Kårerna hjälper till att påpeka när det är för låg kvalitet helt enkelt. Ett exempel på detta är undersökningar som flera kårer har gjort gällande hur många timmar lärarledd tid studenter får. Att studenterna behöver en organisation sig för att göra detta är tydligt. Det är studenternas inflytande jag vill värna.

Gällande studiesocialt går den verksamheten typ runt av sig själv. 80% av kårernas intäkter går till de två ovan nämnda kategorier. Vad man bör tänka på är vilken roll det studiesociala spelar för studenterna. Kårer försöker att fixa det som studenter behöver som ingen annan tar ansvar för. Vist, festverksamheten är en del, men vilka tror du mest behöver den typ av välkomstarrangemang och socialspelplan som kårernas festföreningar ser till finns? Akakademikerkidsen? För att lyckas med sina studier är studiekamrater mycket viktiga. Man hjälper och tar hjälp av varandra.

Annat som faller in under studiesocialt är t ex teaterföreningar, politiska föreningar, föreningar som spelar in film, idrottsföreningar osv. Ofta utgör kåren en yta för att organisera upp nya föreningar så att det ska finnas något för alla.

Andra studiesociala frågor kårerna arbetar mycket med är studenters hälsa, förskolor för studenters barn, bostäder och studenters ekonomi. Kårerna försöker att se till att ingen ska hindras från att börja studera eller klara på grund av sin personliga situation, ekonomi eller sitt kontaktnät. För detta krävs kunskap och engagemang. Det är det studiesociala arbetet jag vill värna.

Jag är inte ensam om att vilja värna dessa värden. Ett antal studentorganisationer, med SFS (Sveriges förenade studentkårer) i spetsen har ställt följande krav:

- Staten ska garantera möjligheten att utöva studentinflytande genom att ge ett stöd till högskolorna som ska ges vidare till kårerna. Beloppet ska bestämmas nationellt, inte genom en lokal förhandling mellan kår och lärosäte. Detta för att garantera oberoendet.

- Dessa medel ska vara i form av öronmärkta resurstillskott. Vi vill inte behöva ställa studentinflytande mot lärarledd tid eller studieplatser.

- Studentinflytandet måste vara lika starkt som idag och regleras i statlig förordning även i framtiden: Utredningen om avreglering av universitet och högskolor ska inte föreslå några avregleringar på områdena rättssäkerhet och studentinflytande.

Så till ditt argument om att kårpamparna inte ska leva gott på bekostnad av studieplatser. Som kåraktiv har jag hört den hör typen av argumentation flera gånger tidigare, valigaste är gäller nog doktorander: ”Jasså ni vill ha anställning, nej det går inte för det blir ju dyrare än att ha dig på stipendiet. Då blir det ju färre som får bli doktorander. Det vill ni väl inte, för ni är väl inte själviska” Att det sedan innebär att de doktorander som finns hamnar utanför de sociala trygghetssystemen brukar viftas bort.

”Du säger jasså, ni vill skydda kårens finansiering, nej det går för då blir det ju 1 100 utbildningsplatser mindre. Det vill ni tydligen, för ni är ju rädda om era pamplöner”. Att utan kårernas verksamhet får de studenter som bli kvar sämre rättsäkerhet, mindre möjligheter till reellt studentinflytande och en sämre studiesocial tillvaro. Det spelar som ingen roll, eller?

Resonerar du på samma sätt när det gäller Hyresgästföreningen med? Jag är faktiskt nyfiken. Man skulle ju kunna sänka hyrorna med den del som idag går till förhandlingsavgift. Tror du att det skulle leda till lägre hyror i längden?

Kårerna har inte sagt att man bör ta pengarna för att finansiera ett fortsatt starkt studentinflytande från antalet utbildningsplatser. Det var det utredaren som föreslog. Däremot säger vi att verksamheten är så viktig att det måste få kosta.

Om du vill så hör av dig till mig på moa.neuman@gfs.se så kan vi ses över en kopp kaffe och prata om saken.

MVH

Moa